Framtidens städer - ett globalt index

Den databaserade globala rankingen “Framtidens städer” kartlägger de städer i världen som bäst använder teknik för att skapa en mer hållbar stads- och livsmiljö för sina invånare - idag och i framtiden.

På Easypark är vi ledande när det gäller att använda innovativ teknik för att göra städers mobilitet och trafikflöden smartare. I flera år har vi studerat smarta städer, och med respekt ör vår tids nya utmaningar, beslutat oss för att lära oss av de städer som är förebilder för andra. Många storstadsområden utvecklar just nu banbrytande tekniker för att skapa en mer hållbar framtid, och för att förbättra invånarnas välbefinnande används allt fler intelligenta lösningar. Till exempel laddning av elfordon eller automatisk kameraparkering.

Vi har analyserat tusentals städer i världen, inklusive de 3 200 städer som Easypark Group är verksamma i, och vi vet att alla städer har sina egna, unika utmaningar. De utvecklas olika beroende på en rad olika faktorer, bland annat deras storlek. Därför har vi valt att dela upp den här studien i tre kategorier baserat på befolkningen i varje storstadsområde. Tusentals städer över hela världen har bedömts, och här rankas de 50 ledande städerna i varje storlekskategori.

Studien tar utgångspunkt i fyra områden som indikerar hur intelligent och hållbar en stad är. Först utvärderas invånarnas digitala liv genom att kartlägga förekomsten av institutioner med tekniska utbildningar i världsklass, samt innovativa sjukvårdssystem. Studien har även tittat på hur staden applicerar användandet av teknik på individ- och myndighetsnivå.

Vidare kartläggs städers innovation inom mobilitet, genom att utvärdera graden av parkeringsinnovation, trafikhantering och miljövänliga transporter.

Därefter studeras varje stads infrastruktur för information. Här har vi tittat på faktorer som företagsinnovation, förekomsten av internetbetalningar och allmän internetuppkoppling.

Slutligen granskas varje stads miljöpåverkan och hållbarhet, genom att kartlägga information om dess anpassning till klimatförändringar och övergripande avfallshantering, samt hur många gröna byggnader som finns och hur utbredd användningen av grön energi är.

Indexet presenterar de smartaste städerna i världen, eller som vi kallar dem - “Framtidens städer”, listade efter poäng. I tabellen delges resultaten, där högre poäng visar på en mer avancerad och smart stad. Det går att filtrera varje faktor från högst till lägst, och vice versa, genom att klicka på ikonen ovanför varje kolumn. Se metodikbeskrivningen längst ner på sidan för en fullständig förklaring av hur varje faktor har beräknats.

Kategorierna är följande:

Storstadsområden med en befolkning över 3 miljoner invånare.
Storstadsområden med en befolkning mellan 600 000 och 3 miljoner invånare.
Storstadsområden med en befolkning mellan 50 000 och 600 000 personer.

Anvisningar för journalister
Det digitala livet
  • Medborgarnas antagande

  • Myndigheternas antagande

  • Hälsovårdsinnovation

  • Teknisk utbildning

Mobilitet Innovation
  • Parkeringsinnovation

  • Trafikstyrning

  • Ren transport

Företagsteknik Infrastruktur
  • Affärsinnovation

  • Elektroniska betalningar

  • Internetanslutning

Miljö Hållbarhet
  • Grön energi

  • Gröna byggnader

  • Avfallshantering

  • Klimatåtgärder

Klicka på rutorna nedan för att se rankningen

Klicka på rutorna nedan för att se rankningen

Metodik

Den globala rankingen “Framtidens städer” kartlägger de städer i världen som bäst använder teknik för att skapa en mer hållbar stads- och livsmiljö för sina invånare. Indexet baseras på totalt 14 faktorer inom entreprenörskap, social och hållbar utveckling.

Hundratals storstadsområden har kartlagts och rangordnats efter dessa 14 faktorer. Resultatet presenteras i en topplista med de 150 ledande städerna i världen, baserat på deras totala betyg, och tillgången till jämförbar data.

Urval av städer

Det initiala urvalet av städer baseras på befintliga rankingar av smarta städer, samt globala rankingar av framstående universitet. Städerna har delats in i tre kategorier beroende på deras storlek: storstadsområden med mer än 3 miljoner invånare, storstadsområden med mellan 600 000 och 3 miljoner invånare och storstadsområden med mellan 50 000 och 600 000 invånare.

Befolkningen avser varje stads omgivande storstadsområde. För den slutliga topplistan begränsade vi oss till de 50 ledande städerna i varje storlekskategori, och städer med otillräckliga uppgifter uteslöts från rankingen.

Hur städerna har kategoriserats

Städerna kategoriseras efter befolkningen i storstadsområdet, för att spegla hur den lokala infrastrukturen vanligtvis är utformad för att stödja denna större befolkning. I vissa fall ingår därför mindre städer i större storleksklasser, och vice versa. Till exempel San Francisco (883 255), Düsseldorf (620 523) och Amsterdam (813 562), där storstadsbefolkningen har använts i studien.

Faktorer och poäng

Studien tar utgångspunkt i fyra områden: Invånarnas digitala liv, innovation inom mobilitet, infrastruktur för information och hållbarhet. Dessa omfattar följande faktorer:

Digitalisering
  • Medborgarnas digitala vanor

  • Myndigheternas digitala vanor

  • Innovation inom hälso- och sjukvården

  • Teknisk utbildning

Innovation inom mobilitet
  • Parkeringsinnovation

  • Trafikhantering

  • Miljövänliga transporter

Infrastruktur för information
  • Innovation inom näringslivet

  • E-betalningar

  • Internetuppkoplling

Hållbarhet
  • Grön energi

  • Miljövänliga byggnader

  • Avfallshantering

  • Klimatåtgärder

Varje faktor består av en eller flera variabler som har poängsatts och tilldelats ett medelvärde. Ekvationen för betygsättning är följande:

För variabler där ett lågt värde är bättre, så är betyget inverterat så ett högt poäng alltid är bättre:

Datan normaliseras på en skala [50-100], där 100 är det bästa resultatet. Ju högre betyg, desto bättre rankas staden inom den faktorn i jämförelse med andra städer i rankingen. Den formel som används är min-max-normalisering:

Det slutliga betyget för varje stad fastställdes genom att beräkna summan av det viktade genomsnittliga poängen för alla faktorer. Nedan finns en detaljerad beskrivning av varje faktor i studien, samt den källa som använts.

Digitalisering

Medborgarnas digitala vanor

Betyget för medborgarnas digitala vanor representerar medborgarnas benägenhet att ta till sig ny teknik, och visar i vilken utsträckning de tenderar skaffa nya produkter och haka på nya trender. Ett högre betyg tyder på starkare anpassning till ny teknik på stadsnivå, och baseras på följande:

  • Antalet nystartade företag inom hälsovård, livsstils- och e-handelsbranschen i varje stad, både i absoluta tal och per invånare.
  • Antal nedladdningar av appar och ranking i kategorierna mat, navigation, resor, utbildning och finansiella tjänster, exklusive referens- och systemverktygsappar.

Källor: Register för ranking av appar och register över start-ups.

Myndigheternas digitala vanor

Betyget för myndigheternas digitala vanor visar myndigheternas benägenhet att anta ny teknik, och graden av digitalisering i landet. Ett högre betyg indikerar högre myndighetsanpassning på nationell nivå och baseras på:

  • Nationella index för digital infrastruktur.
  • Digital Economy Score.
  • Utveckling av myndigheternas e-tjänster.

Källor: IMD Business School, Information Technology & Innovation Foundation, FN och Världsbanken.

Innovation inom hälso- och sjukvården

En faktor som mäter den övergripande kvaliteten på hälso- och sjukvårdssystemet i landet, införandet av elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster och omfattningen av appar för e-hälsovård i varje stad. Betyget baseras på följande:

  • Healthcare Quality and Access Index.
  • Antalet start-ups inom hälso- och sjukvårdssektorn i varje stad, både i absoluta tal och per invånare.
  • Antal nedladdningar av appar och ranking i kategorierna hälso- och sjukvård samt medicin, exklusive referens- och systemverktygsappar.

Källor: The Lancet, register för ranking av appar och register över start-ups.

Teknisk utbildning

Förekomsten av internationellt erkända forskningsuniversitet i varje stad. Ett högre betyg indikerar fler högt rankade universitet. Poängen baseras på följande variabler:

  • Högt rankade universitet för datavetenskapliga utbildningar.
  • Högt rankade universitet för ingenjörsutbildningar.

Källor: Universitetsrankingar


Innovation inom mobilitet

Parkeringsinnovation

En faktor som mäter hur utbredd användningen av teknik är inom parkering i varje stad. En högre poäng tyder på ett mer utvecklat ekosystem för parkering. Betyget baseras på följande variabler:

  • Det totala antalet parkeringsplatser per invånare.
  • Antal parkeringsplatser som accepterar digitala betalning.
  • Antal leverantörer av parkeringsteknik som är verksamma i staden
  • Medborgarnas användning av och anpassning till digital parkering.
  • Nivån på implementering av teknik inom parkering.

Källor: OpenStreetMap, Easypark Groups aggregerade data och IMD World Competitiveness Center.

Trafikhantering

Ett betyg som mäter trafikstockning och pendlingstider i varje stad. Ett högt betyg indikerar lite köer och snabba pendlingstider. Består av följande variabler:

  • Trafikstockning
  • Pendlingstider i trafiken
  • Missnöje på grund av långa pendlingstider.

Källor: Numbeo och navigationsleverantörer.

Miljövänliga transporter

Ett betyg som mäter förekomsten av teknik för koldioxidsnål körning. Ett högt betyg indikerar en låg nivå av fossilbränsledrivna transporter. Består av följande variabler:

  • Antal elbilar per capita och försäljningen av nya elbilar.
  • Laddstolpar för elbilar per capita.
  • Koldioxidutsläpp.

Källor: Internationella energiorganet (IEA), Numbeo och kataloger över laddningsstationer för elbilar.


Infrastruktur för information

Innovation inom näringslivet

Ett betyg som fastställer utbredningen av start-ups i varje stad. Ett högt betyg motsvarar ett stort antal nystartade företag, både i absoluta tal och per invånare inom följande områden:

  • Hälso- och sjukvård.
  • Internettjänster.
  • Finansiella tjänster.
  • Livsstilstjänster.
  • Media.

Källor: Register över start-ups

E-betalningar

Ett betyg som mäter förekomsten av digitala betalningar. Ett högt betyg motsvarar många digitala betalningar och det baseras på följande variabler:

  • Procentuell andel av befolkningen som är positiv till ett kontantlöst samhälle.
  • Procentuell andel av befolkningen som har varit kontantlös sedan Corona-pandemins början.
  • Antal kontantlösa transaktioner i detaljhandeln per 1000 vuxna.
  • Antal innehavare av kreditkort.
  • Antal innehavare av betalkort.
  • Procentuell andel av befolkningen som betalat räkningar eller köpt något på nätet under det senaste året.

Källor: Världsbanken och YouGov.

Internetuppkoppling

Ett betyg som mäter kvaliteten på internetuppkoppling och tillgänglighet till 5G. Ett högt betyg motsvarar god internetkvalitet och hög tillgänglighet av 5G. Består av följande variabler:

  • Medianhastighet för nedladdning och uppladdning.
  • Utbyggnad av 5G-nätet och statliga insatser för att främja 5G-uppkoppling.
  • Tillgänglighet till 5G i större städer.
  • Antal 5G-leverantörer per stad.

Källor: The Economist och appar som mäter internethastighet


Hållbarhet

Grön energi

Ett betyg som mäter hur stor andel av varje stads energiförbrukning som kommer från förnybara källor. Städerna utvärderas enligt data på landsnivå. För USA användes uppgifter på delstatsnivå. Ett högt betyg motsvarar en hög användning av förnybar energi. Faktorn består av följande variabler:

  • Andel av den nationella energiförbrukningen från förnybara källor.
  • Andel av elförbrukningen från förnybara källor.

Källor: Ourworldindata och US Energy Information Administration (EIA).

Miljövänliga byggnader

Ett betyg som mäter antalet certifierade gröna byggnader. Ett högt betyg motsvarar ett stort antal certifierade gröna byggnader. Består av följande variabler:

  • Antal certifierade gröna byggnader.
  • Byggverksamhet.
  • Aktiviteter per kvadratmeter.
  • Procentuell andel av alla byggnader som certifierats som gröna.

Källor: Green Building Information Gateway och USA Green Building Council.

Avfallshantering

Ett betyg som analyserar mängden avfall som produceras och hur det hanteras. Städerna rankas utifrån uppgifter på landsnivå. Ett högt betyg indikerar låga nivåer av avfall, och en hög återvinningsgrad. Faktorn består av följande variabler:

  • Avfall som produceras per capita.
  • Upptagningsområde för insamling av avfall.
  • Återvinningsgraden i varje land.

Källor: Waste Atlas.

Klimatåtgärder

Ett betyg som mäter riskerna som är förknippade med klimatförändringar, och åtgärderna som vidtas för att motverka dessa. Städerna rankas baserat på uppgifter på landsnivå. Ett högt betyg poäng visar på låga nivåer av klimatrisker och/eller starka handlingar för att minska utsläppen av växthusgaser. Består av följande variabler:

  • Beräknad procentuell ökning av växthusgasutsläpp.
  • Totala koldioxidutsläpp från bränsleförbränning.
  • Utgifter för miljöskydd.
  • Förändring av koldioxidutsläpp per capita över tid.
  • Antal befintliga klimatlagar, politiska åtgärder och målsättningar.

Källor: Climate Change Performance Index, Germanwatch, Grantham Research Institute on Climate Change, Internationella energiorganet, Internationella valutafonden, Ourworldindata och Yale Center for Environmental Law & Policy.